Maria is a love song that keeps running out of language.
He tries Swedish first. He says she is beautiful and hears how thin it sounds. He says he misses her and it comes out too small for what he means. Swedish words fade fast, he sings, like a candle burning down.
So he switches. Joon-e mani. Delbaram. Door-et begardam. Ghorboonet beram. Nafas-e mani. And then he does something most love songs would never risk. He stops and explains them.
Door-et begardam means you are the sun I walk around. Jigareto bokhoram means you are precious in a way I cannot say politely in another language. He knows how these sound translated word for word. He says so. I might sound a bit strange when I get the translation wrong, but it is only love getting bigger than a sentence.
That is the honest centre of the song. Persian love language does not survive translation. Said in Swedish it comes out possessive or theatrical. Said in Persian it is ordinary tenderness. Anyone who loves in two languages has stood in that gap.
There is a line that quietly disarms the whole thing. I do not mean ownership. I just mean more.
The last verse gives up on translating altogether. If I translate everything it comes out crooked, but when you hear me sing it you already know what I mean.
Maria sits on Doften av oss between songs about a relationship ending. This one is about a relationship at full volume, with a man who cannot find a container big enough for it and decides to use two.
The same idea carries Kärleken har ett modersmål and its English version Love has a mother tongue, where it is turned outward to a whole culture instead of one person.
Maria är en kärlekssång som hela tiden får slut på språk. Han försöker på svenska först och hör själv hur tunt det låter. Orden bleknar fort, sjunger han, som ett ljus som brinner bort. Så byter han. Joon-e mani, delbaram, door-et begardam. Och sedan gör han något de flesta kärlekssånger aldrig vågar: han stannar upp och förklarar vad uttrycken betyder. Han vet hur de låter ordagrant översatta och säger det rakt ut. En rad avväpnar alltihop. Jag menar inte ägande, jag menar bara mer. Sista versen ger upp översättandet helt. Översätter han allt blir det skevt, men när hon hör honom sjunga vet hon ändå. Det är låten om att älska på två språk och bara få plats i det ena.
«ماریا» ترانهای عاشقانه است که مدام زبان کم میآورد. اول به سوئدی امتحان میکند و خودش میشنود که چقدر کم است. میگوید کلمهها در سوئدی زود رنگ میبازند، مثل شمعی که تمام میشود. پس زبان عوض میکند. جونِ منی، دلبرم، دورت بگردم، قربونت برم. و بعد کاری میکند که کمتر ترانهٔ عاشقانهای جرئتش را دارد: میایستد و معنای اینها را توضیح میدهد. میداند وقتی کلمهبهکلمه ترجمه شوند چطور به گوش میآیند و همین را هم میگوید. یک سطر همه چیز را آرام میکند: منظورم مالکیت نیست، منظورم فقط بیشتر است. بندِ آخر ترجمه را رها میکند. اگر همهاش را ترجمه کند کج میشود، اما وقتی میخواند طرف مقابل میفهمد.
Words and music: Dani DawRaz